1.12.2

News

mar 18, 2016
Kategoria: General
Napisał: czilboj

Deras underkläder kommer i en stor mängd olika varianter, färger, former, storlekar och modeller. Detta är för att det ska finnas något som passar alla. De har satsat på att ha hög kvalitet på sina varor och trots detta hålla låga priser. De har försökt bygga ett sortiment baserat på underkläder som ”ser bra ut på alla”. Sexiga underkläder och kläder online till Sveriges billigt priser! klicka här

CMS - 1.12.2 - Kolonia
 

Vansinnets makt - Sverker Belin om parallellprocesser

Vansinnets makt -
Sverker Belin om parallellprocesser

av Gustaf Berglund

 

Sverker Belin var under många år medarbetare till Barbro Sandin i hennes utvecklande av Sätermodellen för behandling av schizofrena patienter med psykoterapi. På senare år har han varit verksam privat, som psykoterapeut, handledare och föreläsare. Själv har jag ett par gånger haft nöjet att höra honom föreläsa. Belin har tidigare beskrivit arbetet med schizofrena patienter i sin bok Schizofrenibehandling (1987).

I sin bok Vansinnets makt (NoK 1993) har Sverker Belin gjort ett lovvärt försök att förklara de märkliga processer, som såväl psykoterapeuter som andra behandlare, t ex kontaktmän på avdelning eller behandlingshem, omedvetet dras in i, då man arbetar med dessa svårt störda patienter. Hur behandlingspersonalen påverkas av mötet med patienten har i litteraturen beskrivits med hjälp av begrepp som parallellprocess, motöverföring, projektiv identifikation och omedveten identifikation. Den litteratur som finns om dessa fenomen är emellertid till övervägande delen akademisk och svårtillgänglig, och teoretiska kunskaper om dessa fenomen har därför varit förbehållna en begränsad krets av psykoterapeuter. Belins ambition i Vansinnets makt är att göra kunskapen om dessa påverkansprocesser tillgängliga framförallt för den personal, som i avdelnings- eller behandlingshemsmiljön har den dagliga kontakten med patienterna. För att göra de ovan nämnda begreppen parallellprocess och så vidare mer begripliga lånar Sverker Belin två begrepp från fysikens värld, induktion (elektromagnetisk uppladdning) och resonans (genklang). Detta är givetvis metaforer, och jag tycker de är mycket väl valda, då de på ett enkelt sätt förklarar ett mycket komplicerat skeende.

Terapeuten bärare av patientens inre konflikter
Sverker Belins framställning är gediget förankrad i psykodynamisk teori. Men perspektivet är inte det klassiska intrapsykiska, där man ser varje människa som ett isolat, utan kontakt med sin omgivning, och utkämpande en inre kamp med motstridiga krafter, utan Belin lyfter nivån till ett interpersonellt perspektiv. Här stöder han sig på
objektrelationsteoretiker som Winnicott, Ogden och Searles. Utgångspunkten är den individualterapeutiska behandlingssituationen, och Belins centrala tes är att den
symbiotiska prägel relationen mellan en terapeut och en tidigt störd patient tidvis kan få skapar en samspelssituation, där terapeuten på vissa sätt blir bärare av patientens inre patologi - hos terapeuten väcks känslor, som speglar patientens tidiga känslomässiga
erfarenheter. Men terapeutens känslor kan också återspegla de för patienten viktigaste medmänniskornas känslor vid viktiga tidpunkter i patientens utvecklingshistoria. Att i en trygg och tillåtande handledningssituation försöka förstå de egna känslorna i mötet med patienten väckt blir då nyckeln till att förstå patientens kaotiska, skrämmande och ofta till synes obegripliga inre verklighet.

Dessa fenomen uppträder givetvis också i avdelningsarbetet med de schizofrena patienterna. Enligt Sverker Belin kan åtminstone många konflikter, t ex mellan olika behandlare i ett team eller mellan en behandlingsenhet och dess omgivning, förstås i detta perspektiv. Patienten kan omedvetet lägga ut olika sidor av sin splittrade personlighet hos olika personer i det terapeutiska systemet, vilket kan leda till omnipotens- och ytterlighetsföreställningar hos personalen. Detta kan bli hur destruktivt som helst, om inte personalen är medveten om sin funktion som hjälpbärare av patientens inre.

De många kliniska exemplen i boken är hämtade dels från individualterapier, dels från handledningssessioner med individualterapeuter eller grupphandledning med behandlingsteam. Särskilt väl speglas hur motsättningar många gånger kan uppstå mellan patientens psykoterapeut och den avdelningspersonal, som har den dagliga kontakten med patienten. För att uppnå syftet med boken, att göra parallellprocesserna begripliga för kontaktmännen, hade det kanske varit värdefullt, om fler exempel hade kunnat hämtas från den enskilde kontaktmannens arbete med den schizofrene patienten.
Som familjeterapeut tycker jag det är intressant, att de i viss litteratur så knivskarpa motsättningarna mellan ett individualterapeutiskt synsätt och ett familjeterapeutiskt saknas hos Belin. Tvärtom betonar han vikten av ett anamnestagande i flergenerationsperspektiv, för att man ska få ledtrådar till förståelse av patienten. Detta anamnestagande måste oftast göras tillsammans med patientens familj. Han framhåller också det viktiga i att behandlingsenhetens personal fortlöpande håller kontakt med och samarbetar med
patientens anhöriga.

Jag skulle dock önska, att Sverker Belin gjorde sig lite mer bekant med familjeterapeutiska teorier. Till exempel skildras de fenomen av splittring och motsättningar bland personalen på en behandlingsinstitution, som Belin beskriver ur ett
objektrelationsperspektiv, på ett lysande sätt ur ett systemteoretiskt perspektiv i Lynn Hoffmanns "Foundations of Family Therapy". Att komplettera beskrivningen med ett systemiskt synsätt hade kunnat ge mer relief.

Men som familjeterapeut har jag också mycket att hämta hos Sverker Belin. Det har givit mig åtskilligt att, under läsningen om hur terapeuter och avdelningspersonal kan bli bärare av delar av patientens patologi och åtminstone för en tid uppvisa ett ganska underligt beteende, ta mig en funderare om det inte är exakt samma fenomen som uppträder i många familjer, där en familjemedlem diagnostiserats som schizofren. Många gånger kan de anhöriga uppvisa ett beteende, som kan upplevas som lika stört som patientens. Begreppet expressed emotions, som framförallt används inom det psykopedagogiska familjearbetet och kan översättas med känslotrycket inom familjen, ger en pedagogiskt tydlig men inte särskilt djupgående förklaring av detta fenomen. Här erbjuder Sverker Belin en möjlighet till en betydligt mer gedigen förståelse av fenomenet.

Ödmjukt förhållningssätt
Bokens språk är relativt enkelt och lättillgängligt, och jag tycker om den fina respekt och ödmjukhet, varmed Sverker Belin nalkas sitt ämne. Det är dock ingen bok för nybörjare, utan läsaren torde behöva både grundläggande kunskaper i psykodynamisk teori och egen erfarenhet av att arbeta med schizofrena patienter för att kunna tillgodogöra sig bokens budskap. Vansinnets makt kommer säkerligen att läsas i åtskilliga år framöver, framförallt av personal vid behandlingsenheter för tidigt störda patienter, men även av individualterapeuter och handledare. Jag tror dock att även familjeterapeuter har en hel del att få ut av denna bok, liksom även psykiatrisk personal vid andra slags enheter, t ex akutpsykiatriska intagningsavdelningar. Det är däremot tveksamt, om den har något större intresse för en bredare läsekrets - därtill är ämnet alltför speciellt.

Sverker Belin: Vansinnets makt. Parallellprocesser vid arbete med
tidigt störda och psykotiska patienter. 220 s. Natur och Kultur, 1993.

©
 Gustaf Berglund

Artikeln har tidigare 
publicerats i tidskriften Socionomen.