1.12.2

News

mar 18, 2016
Kategoria: General
Napisał: czilboj

Deras underkläder kommer i en stor mängd olika varianter, färger, former, storlekar och modeller. Detta är för att det ska finnas något som passar alla. De har satsat på att ha hög kvalitet på sina varor och trots detta hålla låga priser. De har försökt bygga ett sortiment baserat på underkläder som ”ser bra ut på alla”. Sexiga underkläder och kläder online till Sveriges billigt priser! klicka här

CMS - 1.12.2 - Kolonia
 

Behandlingsmetoder vid schizofreni

Behandlingsmetoder vid schizofreni
     Av Lars Lejring

Schizofrenins gåta är olöst. Idag dominerar två synsätt för att försöka förstå och bota. En medicinsk-biologisk inriktning anser att biokemiska förändringar, organiska skador och ärftliga rubbningar i hjärnan orsakar sjukdomen. 
Ett psykodynamiskt förhållningssätt utgår ifrån att bestämda upplevelser och konflikter ligger till grund för schizofreni.


Medicinsk behandling
Målsättningen med neuroleptika är att åstadkomma en antipsykotisk effekt. Man vill bland annat häva syn- och hörselhallicunationer, svåra ångesttillstånd och öka patientens tålighet gentemot omgivande störningar. Ibland kan ett preparat sättas in för att ge en lugnande inverkan och ibland är målet att höja patientens förmåga till aktivitet. Några exempel på neuroleptika, som oftast förekommer som tabletter, men som också ges i flytande form och genom injektion, är Haldol, Hibernal, Nozinan, Siqualone och Mallorol.

Den första neuroleptikan var klorpromazin (Hibernal). Plötsligt var det som om ett lock lagts över mentalsjukhusen och tystnaden sänkte sig. Patienter som tidigare hörts gräla med sina anderöster eller setts vandra runt i sjukhusparkerna med ångestfyllda blickar rörde sig nu som stillsamma, men frånvarande zombie-varelser. Många patienter som ansetts obotliga kunde lämna sjukhusen och andra som lidit svåra kval kunde få ro.

Efter klorpromazin introducerades en rad olika antipsykotiska läkemedel, tänkta att användas både vid akuta sjukdomstillstånd och vid långtidsbehandling. Till exempel så kallade butyrofenoner, bland dem Haloperidol, som registrerades i Sverige 1961. Till en början medicinerades tämligen okänsligt av brist på kunskaper om de nya medicinernas mer exakta effekter, men med åren har metoderna att "fininställa" doseringen raffinerats. Idag anser den medicinskt orienterade psykiatrin att inga patienter skall behöva gå på en kraftigare dosering än vad som är absolut nödvändigt.

Klozapin kom i syntetisk form i början av sextiotalet och under sjuttiotalet kom man igång med de första kliniska studierna. Nya studier visar att den antipsykotiska effekten hos klozapin är bättre än hos både femtiotalets klorpromazin och haloperidol. Klozapin har enligt vissa forskare en påfallande bra effekt när man vill höja de schizofrenidiagnosticerades funktionsnivå och förmåga till socialt samspel. Biverkningarna är heller inte så påfallande som hos andra substanser.

Psykoterapi
Olika psykoterapeutiska förhållningssätt till människor med schizofreni utgår ofta ifrån att bestämda konflikter och upplevelser orsakat sjukdomen. Detta synsätt ställer stora krav på terapeuten. Han eller hon måste besitta talangen och modet att resa in i den schizofrenes värld för att kunna deschiffrera dennes tecken, ord och gester.

Eftersom man med ett psykologiskt synsätt lägger mycket stor vikt vid varje patients unika historia och upplevelsevärld, så finns det ingen absolut och skräddarsydd mall att arbeta efter. Arbetet är oftast både långdraget och slitsamt såväl för patient som terapeut. Men erfarna och skickliga terapeuter når djupgående positiva resultat. Den vanligaste terapiformen vid behandling av schizofrenidiagnosticerade är jagstärkande terapi. 

Tanken är att det skall byggas upp en bra och förtroendefull relation mellan patienten och psykologen, läkaren, sjuksköterskan, kuratorn eller annan person som behandlar. Tillsammans skall man finna och stötta upp patientens förtjänstfulla sidor. Han eller hon skall ges sådana insikter om det egna jaget att ångesten kan hållas i schack och livet kan levas med vidgad självständighet. Man går in i den praktiska vardagen och försöker finna de bästa lösningarna på olika problem som patienten står inför. Terapeuten fungerar som bollplank, berömmer och uppmuntrar och kan finnas till hands under en lång rad år. 
Psykodynamisk djupterapi används för att hjälpa patienter som befinner sig i psykotiska tillstånd. Terapeutens hypotes är att patientens psykos är en försvarsreaktion mot icke hanterbara smärtor eller känslomässiga störningar under mycket tidiga levnadsår. Genom regelbunden och tät samtalsterapi strävar man efter att ge den psykotiske sådana insikter att det går att uthärda det inre kaoset. Processen är långdragen och kräver total koncentration och närvaro hos den som behandlar.

Behandlingen tar oftast flera år och leder på sikt till utveckling, inre mognad och i bästa fall tillfrisknande. Kognitiv terapi har som mål att ge patienten en mer positiv bild av sig själv. Metoden har sin grund i depressionsbehandling, men har numera med framgång även börjat användas i arbetet med schizofrenidiagnosticerade.
I arbetet ingår bland annat gruppsamtal och icke-verbala terapier. Beteendeterapi fokuserar den psykiskt handikappades beteende istället för underliggande orsaker. Man tänker sig att problematiska beteenden är inlärda och att det genom träning går att ändra patientens beteendemönster i en mer positiv riktning.

Beteendeterapeutiska metoder förekommer ofta som en del i familjearbete. Gruppterapi ger träning i att kunna umgås och samtala  med omgivande människor. Inom en trygg ram ges patienten möjlighet att tala om sådant som han eller hon annars inte vågar lyfta fram, och gruppen kan utgöra en början till ett nytt socialt nätverk.

Nätverksterapi, som bedrivs av de människor som står den psykiskt handikappade nära - föräldrar, syskon, grannar, arbetskamrater med flera - är mycket viktig. Inte minst när den mer direkta vården är avslutad. Idag betonas alltmer vikten av att anhöriga ges bra kunskaper, och på många håll i landet bjuds de in att delta i studiegrupper och seminarier. En rehabiliteringsfas kan pågå under åtskilliga år, och en väl genomtänkt och lyhörd nätverksterapi är väsentlig för att motverka återfall. Förutom medicinsk behandling och olika former av psykoterapeutiska insatser förekommer även en rad andra behandlingsformer och stödåtgärder.

Det finns speciellt avpassade program för människor med schizofreni inom till exempel bild- och musikterapi, kroppskännedomsträning, social rehabilitering och pedagogik.

© Lars Lejring
Previous page: Vad är schizofreni?  Następna strona: Vart är psykiatrin på väg?